Olika typer av aktier

2atka

En ensam aktieägare i ett fåmansföretag innehar samtliga aktier i bolaget. I många sådana fall vet inte denne exakt hur många akter som finns i aktieboken. Denna fråga är av underordnad betydelse i ett sådant fall. Annat blir det i ett större, kanske publikt, bolag. Där utövar innehavarna rösträtt med sina aktier och dessutom rätt till utdelning av bolagets vinst. I och med att ett bolag vill få in friskt aktiekapital kan de ge ut nya aktier, en så kallad aktieemission, oftast en nyemission. Innebörden av en sådan emission är inte bara att aktiekapitalet ökar, även att bolagets värde fördelas på fler aktier. Vanligast inom bolagssfären är att det ges ut A och B- aktier. Dessa beteckningar representerar röstvärdet men inte utdelningens storlek såvida detta inte särskilt finns inskrivet i bolagsordningen.

 

A- och B-aktier: skillanden

Att förhållandet mellan A och B-aktier existerar är att en grupp personer vill behålla kontrollen av bolaget under bolagsstämman, läs: Alla är välkomna med kapitalbidrag, men kom inte hit och försök bestämma. B-aktier representerar minst en tiondels röstvärde gentemot A-aktien. I fallet med A respektive B-aktie kan det gå till så här: Man beslutar att aktie A skall ges ut med tvåtusen stycken och lika många för B. Röstvärdet för A blir tio röster och för B en röst. Detta regleras i Aktiebolagslagen, men i äldre bolag kan det råda annan ordning, detta kan i så fall utläsas ur bolagsordningen. Bolagsordningen är de statuter som reglerar bolagets skötsel med mera, jämför med stadgar i en förening.

 

Olika rätt till vinst

I fallen med olika rätt till bolagets vinst kan finnas bestämmelser som reglerar detta. Vanligaste skillnaden är förekomsten av stamaktier och preferensaktier. Där är det brukligt att preferensaktier så att säga ska ha “första tjing” på utdelning. Om då dessa även har lägre röstvärde kan detta vara ett sätt att locka investerare med löften om utdelningar men dock inte full rösträtt. Bolagets huvudpersoner behåller kontrollen av firman men betalar gärna ut kommande vinster. Preferensaktier kan dessutom ha ett fastställt belopp för bolagets avslut. Det vill säga att när bolaget går i graven erhåller aktieinnehavarna X kr per aktie men inget mer. Stamaktierna kanske inte får någonting.

 

Ordning vid emissioner

En annan viktig sak med aktier är att det skall finnas inskrivet i bolagsordningen hur ordningen vid emissioner skall förfaras. Vilken företrädesrätt som skall råda måste vara givet, en viss typ av aktie skall ge si och så teckningsrätt. Vanligast är att ägare av A-akter skall ha företräde vid exempelvis nyemission av A-aktier och detsamma ska gälla B. Men det kan också vara föreskrivet att företrädesrätten skall gälla i förhållande till hur många aktier innehavare har. Exempelvis går trehundra aktiers innehav före en aktieägare med hundra.